En oväntad start på det nya året
Efter jul-, och nyårshelger och efter en fantastisk trettonhelg i hockeyfirandets tecken skulle det äntligen bli vanlig måndag. Nytt år med nya fantastiska arbetsmöjligheter, underbara uppdrag som skrivkursledare och flera superspännande bokprojekt. Det väntar 113 härliga mail att besvara i inkorgen.
Natten till måndag börjar det rinna i
näsan och svullna i halsen.
Ett par timmar senare har jag hög
feber och det sprutar och läcker från alla utgångar. Huden ömmar,
musklerna värker och magen skriker. Jag rosslar på både in- och
utandningarna som en ejderhane i brunsttid.
Den stora självömkan slår till. Jag
identifierar mig med den förkylde mannen i tv-reklamen som jämför
sin förkylning med en förlossning och jag tänker - att bära fram
mina barn var inte hälften så jobbigt som att drabbas av den här
influensan. Maxdosen av alvedon och slemlösande brustabletter verkar
helt verkningslösa.
Jag sitter och sover i soffan eftersom
jag får hostattacker bara jag tänker tanken av att lägga mig ner.
Medan jag maratonkollar ”Den goda viljan” på svt-play går jag
in och ut ur en typ av melankolisk febersömn där jag, Pernilla
August, Max von Sydow och Samuel Fröler delar en längtan efter att
den kalla årstiden ska ta slut och att kärleken ska segra.
Då plötsligt slår det mig: Jag är
sugen på chokladpraliner, kebabtallrik och coca-cola!
Det är ett gott tecken. Det betyder
att jag på det femte influensadygnet är på väg att bli frisk. Med
största sannolikhet kommer det en feberfri måndag inom snar framtid
där jag med glädje kan besvara mina 113 mail (som säkerligen
hunnit bli ännu fler) och eftersom mitt nyårslöfte till mig själv
är att inte ha några nyårslöften utan istället ta mig an sakerna
vartefter de kommer, så blir det säkert en kebabtallrik med
tillhörande coca-cola och en riktigt fin chokladask som dessert!
Hälsar er härlig helg
Maria Bielke von Sydow
Bielkes fredagsreflektion 12 januari 2018
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar